Lillbädisen Ijis

Hela släkten var samlad för gammelmormors födelsedag. För första gången fick vi även träffa min tremänning Iris. Hon var liten och söt. Ijis ä lillbädis, Ijis ä gulli, brukar jag berätta för mamma nu och då för att hon inte ska glömma. Men mamma glömmer inte, hon minns minsann hur vi bökade och stökade en hel eftermiddag för att jag och Iris skulle fastna på ett och samma kort utan att någon rullade halvt ur bild, grinade, vände sig åt andra hållet, fick ett finger i ögat, gömde sig bakom en nalle eller stolsben eller såg skeptiska ut. Det var inte så lätt säger mamma.