
Spännande spännande, på väg att checka in på Arlanda.

Mamma var gladast av alla när vi äntligen satt på flyget. Jag fick stå ut helt enkelt. Vad vi inte visste då var att vi snart skulle vara tvugna att nödlanda på grund av brandindikationer i bagageutrymmet.

I Warzawa blev vi kvar i 9 (!) timmar. Det var lagom kul... Jag passade på att sova en stund.

Väl framme guidade Lotta oss till Sombathelys alla bra fik. Dom fikade och fikade, jag fick ingenting. Bara vatten och möjligen lite banan.

Men det var kul iallafall. Min främsta hobby var att stirra ut folk tills dom var tvugna att le åt mig. Då skrattade jag tillbaka.

Det var varmt i Ungern. Några dagar kröp temepraturen nästan upp mot +40-strecket. Då softade jag i vagnen, slumrade lite och tog det lugnt.

Hemma hos Ola och Lotta var det en hel del gos. Jag gillar dom där två.

Ibland försökte jag gosa med Ola i smyg. Men dom kom på oss. Iiiihh.

En dag var vi på marknaden och köpte grönsaker och frukt. Där fanns så många grejer jag ville smaka på, himla spännande. Jag förstår inte varför jag ser lite sur ut på bilden.

Midsommarafton firade vi med att åka upp till gränsen mot Österrike till en stad som hette Közeg.

En annan dag gick vi långpromenad i en jättepark.

Maten var bra sa mamma och pappa. Jag tyckte att dom åt och fikade mest hela tiden.

På vägen hem satte jag på mig landslagsdräkten. Just in case, liksom. Om vi skulle behöva nödlanda igen så skulle iallafall folk veta var jag hörde hemma. Som tur var så åkte vi direkt hem. Min första, men absolut inte sista, utlandssemester. Åh vad kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar